Lupita och Carmen föddes som sammanväxta tvillingar år 2002 – men vägrar se sin situation som ett handikapp. För dem handlar allt om inställning, inte begränsningar.
Trots att läkarna bara gav dem tre dagar att leva efter födseln, har systrarna valt att leva sina liv ihop, sida vid sida, och tackade nej till separation – trots medicinska råd om motsatsen.
Sedan två års ålder har de bott i Connecticut, där de hanterar vardagen med imponerande skicklighet och ett unikt band som går långt bortom det fysiska.
Beslutet att inte operera sig isär grundar sig i deras djupa anknytning till varandra – både känslomässigt och kroppsligt. De delar bland annat ett ben, och deras närhet är något mer än bara fysisk – det är ett livslångt samspel.
I en ny intervju berättar de öppet om livet som sammanväxta tvillingar, besvarar vanliga frågor om sin tillvaro och bjuder in till en djupare förståelse för deras liv.
Båda studerar till veterinärer och möter vardagens utmaningar, även när det kommer till kärlek och dejtande, med värdighet och humor.
Carmen har hittat kärleken i pojkvännen Daniel – ett levande bevis på att romantik och samhörighet inte känner några gränser. Deras relation bygger på respekt, öppenhet och vilja att anpassa sig.
Systrarnas berättelse är ett starkt exempel på mod, kärlek och att gå sin egen väg. De utmanar våra föreställningar om normer och kroppar – och påminner oss om att det viktigaste vi delar är vår mänsklighet.
Genom att berätta ärligt om sina liv vill Lupita och Carmen normalisera erfarenheten av att vara sammanväxta – och visa att de, precis som alla andra, bara vill bli förstådda.