En pickup med hennes föräldrar och bror körde in på parkeringen framför företagets huvudkontor medan hon stod bredvid sin bil. När fadern fick syn på lyxbilen ringde han omedelbart polisen från parkeringen och hävdade att fordonet hade införskaffats olagligt. Två poliser anlände till platsen och kontrollerade hennes körkort och fordonsdokument via sina dataterminaler. De bekräftade att bilen lagligen tillhörde henne och lämnade därefter området.
På pickupens öppna flak låg staplar av kartonger fyllda med gräddvita presentaskar, knutna med mörkblå band och tryckta med teknikföretagets logotyp. Ryans webbutik för personligt anpassade presenter hade fått företagets beställning efter att en intern evenemangsplanerare lagt en order via hans företagswebbplats. Familjen lastade av kartongerna och bar dem till evenemangssalen på andra våningen, där Marcus, företagets operativa chef, dök upp med en surfplatta för att kontrollera evenemangets tidsplan.
När Marcus uttryckligen presenterade henne som företagets grundare och enda ägare ställde familjemedlemmarna de återstående presentkartongerna på de långa serveringsborden. Ryan erkände att han hade ignorerat tidigare digitala födelsedagshälsningar från henne, medan föräldrarna betraktade byggnadens interiör, däribland de stora glasfönstren, de uthyrda kontorslokalerna och utrustningen för evenemang.
När hela beställningen hade levererats ordnade Ryan de sista föremålen på presentationsborden. Berättaren plockade upp en bortkastad bit mörkblått band från golvet, vek ihop tyget, stoppade det i fickan och gick tillbaka till sin bil.