Emma bestämde sig för att ge Daniel en ordentlig läxa genom att använda sin organisatoriska talang och återuppta kontakten med en gammal yrkesbekant. Först meddelade hon formellt att hon lämnade sin ”tjänst” som ”obetalda hushållsansvarig”. Daniel blev fullständigt ställd när hon överlämnade ett uppsägningsbrev tillsammans med en detaljerad arbetsplan över allt som behövde skötas i hemmet och kring barnen. Hon berättade också att hon tackat ja till en betald provanställning på hennes gamla vän Rachels eventbyrå. Det innebar att Daniel under två veckor själv fick ta hand om alla hushållssysslor, vilket snart skulle få honom att förstå hur mycket arbete Emma tidigare hade utfört utan någon som helst ersättning.
Under dessa två veckor fick Daniel kämpa rejält med matlagning, tvätt och barnens krävande skolprojekt, bland annat bygget av en modell av planeten Saturnus. Han insåg snabbt hur komplicerat och utmattande det dagliga arbetet faktiskt var och började förstå hur mycket Emma hade gjort för familjen. Han erkände också att hans inställning till att vara familjens försörjare hade fått honom att gå miste om värdefull tid med barnen. Samtidigt började Emma åter blomstra i sin gamla yrkesroll. Hon upptäckte att hennes kunskaper fortfarande satt i ryggmärgen, ledde framgångsrikt en företagsmottagning och lyckades återfå sitt professionella självförtroende trots den inledande nervositeten.
För att fullborda sin läxa och samtidigt bemöta Daniels tidigare förödmjukelse ordnade Emma en middagsbjudning med samma vänkrets. Den här gången fick Daniel ansvaret för allt: att bjuda in gästerna, handla och laga maten. Hans kulinariska försök blev en riktig katastrof med torr kyckling och vitlöksbröd som bränts vid. Den misslyckade middagen blev en medveten spegling av restaurangbesöket där han tidigare hade förödmjukat Emma inför alla. Nu fick han själv uppleva pressen med hushållsarbetet och den utsatthet som kan följa med att stå som värd för en middag, men den här gången var det han som hamnade i centrum.
Under middagen kom samtalet helt naturligt att handla om Daniels matlagningsförsök och hans tidigare beteende. Inför alla erkände han att han inte hade klarat av hushållsarbetet på ett särskilt bra sätt. Emma tog tillfället i akt att påminna om det enorma ekonomiska värdet av allt arbete hon utfört utan betalning under alla dessa år. Både Daniel och vännerna började inse att hennes insatser aldrig hade varit ”värdelösa”. Daniel bad henne uppriktigt om ursäkt inför sällskapet och erkände att hans beteende bottnade i osäkerhet och ett behov av att känna sig betydelsefull. De kom överens om att behandla varandra som jämlika partners, dela på hushållsansvaret och fatta ekonomiska beslut tillsammans. Kvällen avslutades med en skål för Emmas återkomst till arbetslivet, medan Daniel frivilligt tog hand om disken och städningen. Det blev ett tydligt tecken på att något äntligen hade förändrats i deras förhållande.